Staten vill att ungdomar söker sig från skolbänken till universitetet så snabbt som möjligt, och det syns i reformerna av inträdesproven vid Helsingfors universitet. 2018 förkortades förberedelsetiden till inträdesproven, litteraturlistan publicerades bara en månad innan proven och den var kortare än tidigare. Avsikten var att förbättra möjligheterna för de ansökande som skrivit studenten samma vår, så att de skulle hinna förbereda sig för studentskrivningarna men också återhämta sig en smula innan de började plugga för inträdesproven.
– Att begränsa förhandsmaterialet var bara det första steget. Stora förändringar står fortfarande för dörren, berättar utvecklingschefen vid Helsingfors universitets enhet för undervisning Susanna Niinistö-Sivuranta.
– I fortsättningen, från och med år 2020, kommer det huvudsakliga urvalet av studerande att förverkligas som ett så kallat betygsurval, och därtill utvecklas inträdesprovet så att materialet delas ut först i provsalen, säger Niinistö-Sivuranta.
– Därmed antas i medeltal hälften av studeranden på basen av sina studentexamensbetyg, och den andra hälften enbart på basen av deras resultat i inträdesprovet.
Utöver det kan man antas till universitetet genom att avlägga en viss webbkurs på öppna universitetet med fulla poäng. Det är ännu för tidigt att veta hur mycket reformen kommer att inverka på att andelen nya unga universitetsstuderande ökar, men riktningen är oundviklig.
– Enligt universitetets finansieringsmodell 2021 kommer de som avlägger sin första examen och de som blir färdiga inom utsatt tid att generera klart mer pengar för universitetet än de som avlägger sin andra eller tredje examen. Det kommer att styra universitetet mot att anta unga och förstaexamens studerande. Modellen hade ännu inte accepterats i december 2019, men förändringar är enligt Niinistö-Sivuranta på kommande.
– Men å andra sidan vill universiteten bevara flera alternativa vägar in till universitetet, så inträdesproven kommer inte helt att slopas.
Ur alumnernas synvinkel innebär detta att det kommer att finnas flera 22-åriga magistrar i företagslivet. För att de unga magistrarna inte skulle vara alltför oerfarna höjde man andelen arbetslivsstudier i kandidatutbildningen till tio studiepoäng i samband med examensreformen Stora Hjulet. Helheterna varierar fakultetsvis. Det finns arbetslivsföreläsningar och utbildning för att skriva en CV. Men studerandena deltar också i forskningsprojekt och företagen ger dem verkliga problem att lösa, så att de kan förena sitt teoretiska kunnande med konkreta uppdrag. Studerande kan till exempel fundera över välmående på arbetsplatsen, eller tillföra den yngre generationens perspektiv i inledningsfasen av vissa projekt, eller kläcka nya spelidéer för spelfirmor.
– Det som regelbundet nämns i karriärsuppföljningsenkäterna är vikten av generiska kommunikationsoch problemlösningsfärdigheter i arbetslivet, säger Niinistö-Sivuranta. Det är omöjligt att visa på några direkta resultat av de här åtgärderna, men förmodligen har någonting gjorts rätt, för riktningen går åt rätt håll. 2018 hoppade Helsingfors universitet från plats 82 till 48 i en internationell universitetsranking som jämförde sysselsättningen av utexaminerade på den globala arbetsmarknaden. Listan toppades av de amerikanska universiteten Harvard, Caltech och MIT, samt Cambridge universitet i Storbritannien. Aalto-universitetet låg på 140:e plats. Jämförelsen, som beställdes av Times Higher Education, utfördes av två råd bestående av 7000 sakkunniga var. De tog ställning till vilka universitet de ansåg att utexaminerade de bäst lämpade personerna för arbetslivet.
Alumnerna kan engagera kandidatstuderande för sina företagsprojekt antingen direkt eller via karriärservicen.