Studia Generalia, Helsingfors universitets öppna och avgiftsfria föreläsningsserie för alla vänner av vetenskap och lärande, behandlar på hösten 2023 temat Frihet samt dess gränser och definitioner. Frihet är en av universitetets mest centrala värderingar: det är grunden för vår autonomi, vår kreativitet och vår ansvarsfullhet. Även det finländska samhället och demokratins ideal bygger till stor del på idén om frihet. Hur kommer friheten till uttryck och hur förverkligas den i vardagen? Hur definierar man frihet? Var går frihetens gränser?
Må 6.11 kl. 17-19 Friheten att växa, utvecklas och tänka
Friheten spelar en viktig roll för att stödja tillväxt och utveckling. Även utvecklingen av tänkadet kräver en viss frihet. Hur förenas frihet och ansvar vid möten mellan människor? Hur ska vi se till att frihet och jämlikhet uppnås i uppfostran? Hur bidrar friheten till att vårt tänkesätt utvecklas? Hurdana ramar skapar friheten för tillväxt och utveckling?
Föreläsare är universitetslektor Harry Lunabba, matematiklärare Martina Aaltonen (Gymnasiet Lärkan) och pedagogie doktor Mikko Tujula, som ordförande verkar professor Tuomas Heikkilä. Kvällen är tvåspråkig till Svenska Dagens ära.
Ti 21.11 kl. 17-19 Hållbar frihet – hur långt sträcker sig friheten?
Är vi fria att tänka vad vi vill? Hur begränsar vår miljö vår frihet? Med hjälp av teknik har vi till exempel effektiviserat våra handlingar, men har vi samtidigt överskridit vår tankekraft? Vi drömmer om rymdturism och om att befrias från att fjättras av jorden, men vem bestämmer vad vi får göra, och om vilka regler och lagar som gäller i rymden?
Föreläsare är äldre universitetslektor Mikael Niku, stipendieforskare Jukka Häkkinen och astronom Anne Liljeström (Ursa), ordförande är professor Samuli Siltanen.
Ti 28.11 kl. 17-19 Friheten att konsumera – puff eller stöd?
Konsumentens valfrihet är det viktigaste kännetecknet för en marknadsekonomi. I själva verket är valfriheten begränsad. Samhället begränsar de val som anses skadliga, bland annat genom styrmekanismer som beskattning och lagstiftning. Under 2000-talet har metoder som kan klassificeras som mjuk paternalism blivit allt vanligare. Hur inverkar t.ex. miljömärkning av produkter och mindre tallrikar på restauranger på konsumtionen?
Föreläsare är professor Visa Heinonen, professor Virve Koljonen och professor Maijaliisa Erkkola, ordförande är ekonom Mika Pantzar.
Måndag 6.11 och tisdagar 21-28.11 klockan 17-19, Tankehörnan (Universitetsgatan 4). Ingen anmälning behövs.